.

Jag grubblar.
Jämt.
Min första pojkvän sa alltid att jag inte skulle göra det. Han var väldigt fel på många sätt för mej, men i det här hade han rätt. Allt blir bara värre när man tänker för mycket.

Nu tror jag nästan att jag fortfarande surar för jag såg nåt mer där, något mer än bara sällskap för en natt. Något mer än vänskap kanske tom. Det var något jag inte kan sätta fingret på. Det var kul, det var lättsamt och det var alldeles för mycket skitsnack och bitterhet. Men sånt är roligt, med rätt person iaf. Jag överanalyserar mej själv och allt som hände. Jag minns vad han sa, klart och tydligt. Men det syntes så tydligt på honom ändå, så han hade lika gärna kunnat vara tyst och jag hade fattat.
Men nu vet jag inte alls. Jag har ingen aning längre och det är jobbigt. Jag grubblar väl vidare.

Nu har bilden inte ett smack med inlägget att göra, jag bara älskar Bettie och det gör mej på bättre humör.
Hon var en stark kvinna som gick sin egen väg innan andra vågade ens tänka tanken.
Hon stod modell för bilder med BDSM- och fetishteman när allt annat än missionären var oanständigt.
Jag ser henne som en förebild, att våga vara sig själv oavsett vad andra tycker ♥

puss*