.

Så sitter man här själv igen.
Tittar ut genom fönstret och ser på grannens tv. Det är en stor sak. Kanske i storlek med min.
Men jag förstår mig inte på människor som vänder skärmen mot fönstret, gör du det? Att ha bilden vänd ut mot allmänheten, så alla kan snylta på din investering? Det verkar ju bara dumt. 
Ikväll är det skönt att sitta själv.
Lilla sambo är bort på Magasinsgatan och den andra är hos sin tjej. Så jag har huset för mig själv. Jag njuter av lugnet och tystnaden. Det är en ovanlig stillhet just ikväll.
Kanske det beror på att jag gått en heldag i skolan och dessutom tränat stenhårt idag, kanske det bara beror på att hormonbalansen äntligen är lite mer normal. Jag vet inte. Men det känns oväntat bra. Jag känner mig avslappnad, harmonisk.
Jag vet att jag borde plugga, eller städa, men det känns så rätt att bara sitta i köket på en trästol och kolla på snön som faller i gatlyktornas sken. Att vara nöjd tror jag det kallas.

Vad jag förstått av kommentarer så tror vissa att jag mår skit, det gör jag inte. Jag vet bara inte vad jag känner ibland och då ”väljer” jag att inte känna någonting.
Så, no worries mates, I’ll be fine.

puss*